Energibubblan

Nytt år och nya händelser! Jag brukar vid varje nyår gå tillbaka i huvudet och försöka tänka på vad som har hänt under året som passerat. I år är det verkligen kul för jag skulle nog säga att detta är det kanske bästa året i mitt liv hittills! Det är så mycket som hänt och förändrats. För precis ett år sedan var jag i London för att fira nyår. Det nyårsfirandet blev lite annorlunda, men jag kommer iaf ihåg det! Att fira nyår utomlands ska bli min nya grej. Jag är ju utomlands i år igen och nästa år kan jag mycket väl vara i Kanda på grund av Casey.  Hur det blir året efter det vet väl ingen, men det finns många ställen att se i världen!

 

Så vad har du hänt detta år? Ja, jag har till en början gått upp en jäkla massa i vikt. Förra året var jag lite väl tunn och jag vill ändra på det i år. Nu väger jag 20 kilo mer än vad jag gjorde 356 dagar sedan. Som tur är har jag varit lite hurtig under året så all viktuppgång är inte ohälsosam.  Kanske borde satsa på beach 2012? I vanliga fall satsar jag alltid på beach 2015 eller något......vi får se!

 

Förr våren försvann snabbt. Tentorna gick bra allesammans och projektarbetet under våren var lärorikt. Valborg firades på en flotte i Fyrisån i år igen och vi överlevde allesammans. Utöver studierna jobbade jag med vågkraftverk och det blev min heltidsysselsättning över sommaren. Tillsammans med Linnea jobbade jag större delen av sommaren och stortrivdes i den varma verkstaden. Aldrig förr har jag haft ett så givande och roligt jobb. Aldrig förr har jag lärt mig så mycket heller. Kul!

 

När sommaren var över satte jag och Jonatan oss på planet hit till Australien och på timmen en vecka efter att planet lyft från Sverige träffade jag Casey för första gången. Resten är, som de säger, historia!

 

Det där var minst sagt en kortversion, men ändå. Hur jag ska toppa detta år vet jag inte, men jag är övertygad om att mycket oförutsett kommer hända. Jag misstänker att jag kommer behöva flytta och var det blir i så fall får ödet bestämma, det blir nog bra!

 

Hoppas erat år varit lika bra som mitt. Om inte så kan ni ju lugna er med att det kommer ett nytt nu och det kanske blir just erat år!

 

Innan jag säger hejdå ska ni få se min nya bok jag fått som jag lovat!

(Under gårdagen köpte jag givetvis några pennor som matchar boken, men de kom inte med på bild.)

 

Tjohej på er där hemma!

Jag vet inte om ni ser så stor skillnad, men jag ändrat rätt mycket här på min blogg och jag har försökt städa upp den. Innan var den mest ett ihop plock av massa kod från olika bloggar och därför ville jag göra om allt från grunden. Den blev inte så avancerad, men förhoppningsvis stilren och enkel.

Snart är det jul som ni vet och att fira den i värmen känns konstigt. Det slog Casey igår hur icke-juligt det kommer vara kring jul och strax efter insåg även jag det. Att inte ha ett svenskt julbord kommer jag sakna, men jag gissar att vårt julbord här inte kommer bli så dåligt det heller. Lite annorlunda bara. Hela vår vistelse här känns som ett undantag från allt vanligt så att julen inte blir som vanligt gör inte så mycket, även om jag kommer sakna familjen mycket. På senare år är det faktiskt att träffa familjen jag ser fram emot mest kring jul och inte alla presenter, även om jag fortfarande gillar dem.


Nu tänkte jag bjuda på något jag inte knappt gjort tidigare alls, nämligen två bilder.


(Bilden ovan är från en av de tre större stränderna här i Newcastle och är tagen under förra veckan. Det var bara dryga 20 grader den dagen, därav tröjan)


(Nobbys beach - en väldigt härlig strand med den vackra fyren längst ut. I kanalen till vänster passerar varje dag ett antal kolfartyg.)

Varma hälsningar till er i kalla Sverige!

Har ni någonsin provat att slänga er ut från ett flygplan? Med en fallskärm såklart, men ändå. Det har numera jag och Jonatan gjort! Jag vet att många är rädda för att hoppa fallskärm, men det har aldrig riktigt skärmt mig. Jag har hela tiden tänkt att det är för högt för att man ska bli höjdrädd och min enda rädsla har väl egentligen varit "Tänk om av någon anledning fallskämen inte vecklar ut sig?". Nu gjorde den det och shit vad roligt det var!

Vi hade bokat något som kallas "Early bird" vilket innebar att vi var tvungen att vara på flygplatsen i Maitland klockan 7 på söndag morgon. Nu ligger Maitland en bit bort så det blev en väldigt tidig morgon. När tåget rullat in på stationen i närheten av flygplatsen (som verkligen var en liten flygplats) blev vi upphämtade av min instruktör. När vi kommit till flygplatsen fick vi fylla i massa papper och sedan fick vi en genomgång av hur hoppet skulle gå till. Jag hade förväntat mig massa säkerhetssnack och genomgång av alla detaljer, men riktigt så var det inte. Killen jag hoppade med förklarade att när vi hoppar ut genom planet skulle jag hålla händerna på bröstet tills han signalerade att jag kunde ta ut dem. När vi skulle landa skulle jag tänka på att dra upp benen så att vi landade på rumpan. Det var allt. Det hela tog kanske en minut att förklara. Så mycket för säkerhet tänkte jag, men litade ändå på att det löser sig. Det gjorde det.


Ungefär 7:40 satte vi oss i ett litet litet plan. Det var jag, Jonatan, våra instruktörer och piloten. Det fanns knappt plats för oss alla fem. 20 minuter senare var det dags för att slänga sig ut ur planet. Detta var det mest nervösa momentet enligt mig. Efter att nästan ramlat runt ut ur planet och snurrat några varv åt himlens alla håll började vi falla med bröstet mot marken. Mitt fria fall varade dryga 30 sekunder istället för Jonatans 60. Anledningen till att jag inte fick falla lika länge var tydligen något som inte var riktigt stängt på fallskärmen vilket gjorde att den vecklades ut för tidigt. För att kompensera det började min instruktör snurra runt på ett sätt som fick Liseberg att framstå som ett skämt i jämförelse. Kul var det iaf och jag hade inget emot det.

När vi landat och jag fick växla några ord med Jonatan förstod jag vad som verkligen hänt. Det var då adrenalinet kom och shit vad bra vi mådde! Det var ungefär då som jag verkligen beslutade mig för att hoppa bungyjump på Nya Zeeland verkligen ska bli av! Även Jonatan verkar inte längre helt främmande för tanken, men vi får se.

Hoppas ni har det bra där hemma och att ni får en vit jul. Här kommer det vara varmt, men vädret ser inte så lovande ut. Vi håller tummarna i alla fall!

Tjingtjong!

Ja att komma hem med en fin bränna verkar bli mer en önskan än verklighet. I dagarna har det varit näst intill tropiskt klimat här, alltså varmt regnigt.  I går var det 35 grader och sol fram till tvåtiden då det gick över till ett åskoväder. Solen har visat sig sällsynt lite de senaste veckorna och då vi suttit en del med det numera nästan avslutade projektet har ingen av oss fått så mycket färg. Det är nog inte som för er där hemma med stormar och oväder, men det är kanske inte vad vi hade hoppats på här.

I övrigt är det rätt lugnt här. Jag spenderar ledig tid åt träningen och Casey medan Jonatan är mer i vårt nästan öde hus. Vi har bakat pepparkakor, lussekatter, gjort glögg och köpt tomteluvor, men värmen gör att den där julkänslan inte riktigt infinner sig. Julen kommer spenderas här i öde Newcastle då det kostar en mindre förmögenhet att åka iväg någonstans över jul. Dessutom är typ allt fullbokat. Det ska ändå bli kul att fira jul i värme!

 

Hoppas ni överlever stormarna där hemma!

 

Over and out!